Död diktator och kapitalistisk kritik

Pinochet i Skärholmen

Cocapitalism i Maribor, Slovenien

Hey Dolly!

Slukade Amanda Svenssons debut Hey Dolly under julledigheten och vill ha mer. Jag kan inte längre det där med att skriva bokrecensioner (läs här istället), men den lämnade en fin känsla i magen som sitter kvar fortfarande några dagar efteråt när jag tänker på den. Det är ett bra betyg. Jag har ganska svårt att förklara min obsession för vissa typer av tonårsskildringar. Gärna med utlevande, galna och kaxiga chicks. Lite är igenkänning (som med viss distans till den perioden i livet känns ganska okej) men också längtan efter vad som kunde ha varit. Jag släppte inte en sekund på ytan som "duktig flicka" men levde med en brännande längtan efter något helt annat.

Författaren Amanda Svensson är född 1987 och sådant får mig numera att känna mig så otroligt gammal och lågpresterande. Vilket så klart inte är sant. Jag är fortfarande otroligt "duktig". Men jag har en blandad känsla av beundran och avundsjuka inför alla driftiga jämnåriga som publiceras, publicerar och producerar. Jag har alltid tänkt att man måste ha en utbildning för att göra allt sånt. Nu har jag två, men känner mig inte mer mogen att "göra själv" för det. Efter doktorshatten? Jag tror inte det. Det handlar bara om att bestämma sig. Och göra. Kanske borde jag utveckla bakgrunden, mina funderingar kring varför, men känner mig för trött och fragmentarisk för ett sådant projekt.

Anyway. Idag fick jag en idé. Jag kom på något jag vill göra. Det känns bra.

Hop Louie

Hop Louie gör fina saker. Den här är gammal, men ändå. Det finns numera nya som bara är några dagar gamla. Bara ut och leta...


Min stalker kom visst med också...

Totoro has come to Berlin

Titta!

Gott nytt år!

Har varit ledig otroliga nio dagar i sträck men varit förkyld a la sängliggande i sju dagar. Skridskoåkningen (som genomfördes tack vare en massa starka värk- och febernedsättande tabletter) gjorde inte saken bättre. Men lagom till nyårsafton är jag i alla fall på benen igen.


Gott nytt år!

Dagens ungdom (och idiotiska vuxna)

Förmiddag på isen. När Darling satt i båset och kämpade med att snöra på sig sina skridskor hörde hon hur en flicka, cirka 10 år, kommenterade Darlings utseende till sin mamma.

Flicka: Hon är ful.

Mamman: Varför då?

Flickan: Hon är brun.

Mamman: Kan man inte vara snygg om man är brun?

Flickan: Nä.

Mammans väninna: Vad sade hon?

Mamman: Hon sade att tjejen var brun.

Detta utspelade sig ungefär en halvmeter ifrån Darling, som om hon inte hade suttit där eller inte förstått svenska. Hon stirrade på barnet och mamman utan att säga något, men började sedan prata högt på svenska med Kai för att markera.

Man spontana reaktion var att "råka" köra över ungen på isen, men Monica kunde inte peka ut henne. Kanske lika bra... Kai hade en mer pedagogisk approach och föreslog att man skulle prata med och förklara för barnet. Uncle Al utropade "Men du ju inte brun!" Mildred skrattade men var också allvarlig och menade att Monica borde ha sagt något och var chockad över vilken liten värld barnet måste leva i.

Darling gjorde för övrigt stora framsteg med sin skridskoåkning. Min stjärna på is!

God jul!

(Norrköping, under bron till Himmelstalund)

Men jag hoppas på presenter...

Mosaik

(Gamla stan)

(Hornstull)

Bamako - världsbanken inför rätta

Det är nästan inget som går upp mot kombinationen juridik och politik, två av mina stora intressen. Filmen Bamako - världsbanken inför rätta, som jag råkade hamna framför för några dagar sedan, kombinerar just dessa två. Och musik. Jag blev hänförd och förstummad av de starka pläderingarna (på underbart vacker franska) sången och bildspråket.

Filmen utspelar sig under en rättegång på en bakgård i Malis huvudstad Bamako. På de åtalades bänk sitter Världsbanken och IMF, och på de klagandes Afrikas befolkning. Anklagelserna är skarpa. 40 procent av många afrikanska länders budgetar går åt till att betala av skulder till banker och länder i väst. De anklagade hävdar å sin sida att Afrikas problem snarare beror på korrupta och maktfullkomliga afrikanska ledare. Domare, advokater och skollärare uppträder i sina verkliga yrken. Debatten blir kompromisslös, tragisk och samtidigt lekfull. Runtomkring fortsätter livet som vanligt, med äktenskapsproblem, tygfärgning och bröllop till tonerna av sångerskan Melé (tårarna!).

Femmenistiska tolkningar

I'm armed and I'm equal
more femme for the people!

Bucky done gone - M.I.A.

Old School Bredäng

Old school - love it!

Och utanför porten!

Sooo... Who is stalking who?

På min gata - stor och finfin!!

På min gata! Upptäckte den från tunnelbaneperrongen en trist och regnig morgon. Nästa morgon gick jag förbi med kameran så klart! Ny favorit.

Några kvarter från jobbet..

(Malmskillnadsgatan vid Johannes kyrka)