Ingenting, nej ingenting...

Totoro har bytts ut mot Dora the Explorer. Annars händer ingenting särskilt. Känner hur frustrationen byggs på mer och mer. Vi gör allt man ska och lite till men det känns inte som att det går framåt. Givetvis gör det ju det på sätt och vis eftersom vi gör saker som måste göras, men rent praktiskt innebär det ingen förändring just nu som vi kan ta på. Inte än på ett tag i alla fall. Och så har det varit i över ett och ett halvt år nu. Kanske får vi räkna med att det pågår ytterligare ett halvår. Så trött. TRÖTT!

Pyret och kameran

Pyret fick leka med min kamera och favoritobjektet över alla andra var May och Totoro från favoritfilmen över alla andra - My Neighbour Totoro.

Ribbing invigningstalare på Pride

Hohoho!! Skojigt värre att Ribbing ska invigningstala på Pride. Hon är ju nästan min idol. En gång såg jag en dam med liknande frisyr och fick hjärtklappning eftersom jag trodde att det var hon. Men det var det ju förstås inte.. Nu ska jag äntligen få se henne live!

Grabe ang init!!

Det är vansinnigt varmt, åtminstone med mina mått mätt. Vill mest ligga och flämta på rummet framför ACn. Det känns som ett kylskåp när jag kommer in där efter att ha varit ute, men termometern visar närmare 25 grader. det säger lite om hur varmt det är utanför.

Jag önskar att jag kunde skriva om alla framsteg vi gör här med vårt familjeprojekt, men det känns tyvärr inte som att det går framåt. Kanske gör det det om ett tag... Men hur lång tid ska det ta egentligen?! Jag längtar och känner mig otålig. Räknar månaderna som blivit alldeles för många, och jag kan inte spekulera i hur många månder som är kvar. Suck!

Hemma i Sverige är det bröllposyra har jag förtsått. Mamma skajpade och berättade att hon gråtit till en konsert tillägnad de blivande äkta makarna och i denna stund står mina kära körkamrater på Lejonbacken och förbereder sig inför att sjunga för kronprinsessparet. Själv sitter jag och lysnar till falsk kareokesång från resorterna i grannskapet. Det är helt andra toner.

Tjoho!

Jag är där jag vill vara. Där jag svettas och busar med ungar.

Resfeber

Tiff tiff!

ToR till akuten

Jag passade på att skapa lite extra dramatik på jobbet igår efter att av misstag fått i mig ett födoämne jag är extremt allergisk mot. Efter att ansiktet och luftstrupen börjat svullna igen ringde sjuksköterskan på Vårdguiden efter ambulans som fick hämta upp mig vid ingången till Domstolen. Ambulanspersonalen serverade mig en cocktail blandad på 16-17 kortisontabletter och fick sedan åka på bår vidare till sjukhuset.

När det var som värst såg mitt ansikte ut som en sån där missbildad katt, alldeles ihoptryckt och dessutom rött och knottrigt, och hela kroppen vad rödprickig och svullen av nässelutslag. Men tack och lov svarade kroppen på behandlingen och några timmar senare hade svullnaden och nässelutslagen lagt sig lite och jag kunde åka hem. I morse hade till och med svullanden över ögonen släppt och jag kunde åka till jobbet med ett ansikte som helt och hållet återgått till sin naturliga form och färg.

Där fick jag för att jag glömde matlådan hemma på köksbordet.. Jag ska gå till restaurangen där jag köpte maten och klaga så snart jag får tid. Har ätit samma rätt förut utan att den innehållit allergiframkallande ämnen. De kan ju inte bara ändra ingredienserna sådär!

Jag är upptagen

Jag är väldigt upptagen med att packa, tvätta och skotta akter på jobbet.

Det har gått så fort nu på slutet att jag inte ens hunnit räkna ned..

Nattvakten

Denna vecka har var rest färgkoordinerad till jobbet.

Läser sista sidorna av Sarah Waters Nattvakten och vill inte att den ska ta slut!

Firande!

Det gick!!

Jag tillåter mig att fira med kaffe, bubbelvatten och tre timmars obetald övertid. Vilken lycka!

(För)väntan

Senaste halvåret har varit präglad av rädsla och förtryck. Nu befinner vi oss i någon slags upptakt. Vi anar ljuset i tunneln men håller för ögonen för att inte skruva upp förväntningarna till ett läge som inte går att hantera. Det känns som att jag kippar efter andan men inte vågar andas. Inte ännu.

Just idag är förväntan extra stor. Väntar gör vi alltjämt. Jag håller på att gå i tusen bitar och har myror i kroppen och fladder i huvudet. Det är tur att jag är så upptagen idag. Inget får ner en på jorden som lite brottslighet. Rattfylleri, snatteri, stöld och hot mot tjänsteman.