Dåligt KD!

Det blir bättre!

Igår kom sajten Det blir bättre upp, en svensk version av kampanjen som startades av Dan Savage i USA. Det är en bra och viktig kampanj som jag hade behövt när jag var 15 och som 15-åringar idag fortfarande behöver.

Sen vill jag bara säga: fy skäms Rädda Barnen. En organsation som motsatt sig alla familjereformer för HBT-familjer har rippat formatet rakt av, tagit bort HBTQ-fokuset och gjort TV av det. Sen har de mage att påstå att de är inkluderande än det ursprungliga projektet. Läs mer här. Blir lite illamående faktiskt.

"I love, and only love, the fairer sex and thus beloved by them in turn, my heart revolts from any other love than theirs."

Darling överraskade och fixade The Secret Diareis of Miss Anne Lister som är ett relativt nyproducerat (av BBC så klart) jättelesbiskt kostymdrama som utspelar sig på 1820-talet. Filmen bygger på den verkliga Anne Listers dagböcker (totalt över 4 miljoner ord!).

Nu vill jag läsa dagböckerna och se dokumentären.

Dagens road trip

Jobbet. Uppsala. Skogskyrkogården. Norrköping. Är just nu på Interfems fantastiska antirasistiska konferens där jag fått en nu idol. Mer om det senare!

Top 60 Swedish Lesbian Ghetto Names

Okej. Det här är ju hur kul som helst.

Väldigt många viktiga och svåra saker går inte att skriva om här. Vill inte. Önskar bara att allt blir bra till slut.

Vankar omkring hemma i mjukiskläder, pysslar lite och grinar om vartannat. Om jag orkar mig ut på en promenad idag blir det iklädd något lila.

It gets better.

Nedräkning inför Uppsala Pride

Uppsala Pride äger rum den 6-7 november och har i år tema Antirasism. Snart bara två månader kvar!

Tre önskningar och allt som gick åt helvete

Jag hade tre önskningar inför valet:

1. Regeringsskifte

2. Att Fi skulle få åtminstone en procent (tänk en valrörelse utan valsedelsstress, vilken dröm!)

3. Att SD inte skulle komma in i riksdagen

Ingen av mina önskningar gick i uppfyllelse. Alliansen sitter kvar och kan fortsätta driva sin plånbokspolitik i ytterligare fyra hemska år. Fi:s valresultat har, nu när alla röster är färdigräknade, landat på ynka 0,40 procent, dvs sämre än förra valet (här är en fantastiskt liten valanalys). Och SD skrällde in i riksdagen. Som vågmästare dessutom. Det hade inte kunna bli så mycket värre. Har pendlat mellan att gråta, vara förbannad och att känna mig både frustrerad och rädd. Jag frågar mig inte hur det kunde hända, för det är egentligen inte så konstigt. Men jag har ändå inte riktigt landat i att det faktiskt har hänt. När jag satt på tunnelbanan och läste om valet tidningen omgiven av alla människor på väg till arbetet kunde jag knappt hålla tårarna tillbaka. Svart på vitt, med trycksvärta på tidningspapper, visste vi nu att 5,7 procent röstat mot såna som oss. Det kändes inpå bara huden. Allt det hat som vi måste konfrontera och överleva i vår vardag hade över en natt fått parlamentarisk legitimitet.

Sen kom ett sms om en demonstration.

 

Den värsta apatin släppte. Vi var tusentals och mot rasism. Samlingen blev sedan världens längsta demonstrationståg och vi avslutade med middag och samtal i Gamla stan. Frågan vi ställde varandra var; vad ska du göra de närmaste fyra åren? 

Vad ska du göra?

Bara en till...

Om ungefär 8 timmar öppnar vallokalerna!

(Fi)nt inför valet!

Förberedelser inför valet. Visste ni att en bunt med hundra valsedlar är ca 1 cm hög? Fantastiskt bra att veta när man ska packa valsedlar inför utdelningen imorgon! Vi har gjort små paket, med adressetikett, med rätt antal sedlar till varje vallokal. 

Det har blivit väldigt lite valrörelse för min del, men samtidigt alldeles lagom mycket i relation till vad jag orkar och hinner just nu. Jag än ömsom hoppfull ömsom illamående. Imorgon gäller det!

Jag röstade idag. Jag har dessutom sprungit i trapphus och lagt foldrar i brevinkast, samt tappat mitt paraply och min (Fi)na tygkasse. Är redo att däcka i soffan nu. Till denna fantastiska låt:

Tipping the Velvet

Tipping the Velvet är så bra! Helt oumbärlig för en BBC/kostymdrama/nörd som jag. Fick den på VHS men eftersom jag inte längre äger någon video var jag tvungen att köpa den på DVD när jag ändå var i farten (kostade dessutom bara 99 pix). Till och med Darling älskade den, och hon brukar vara lite mer svårflirtad när det gäller kostymdramer. Läs här. Eller ännu bättre, läs hela boken.

Se den, bara se den!

Bildkälla

But I'm a Cheerleader

Jag älskar den här filmen. En rolig, romantisk och fin film om Megan Bloomfield som skickas till heteroläger av familj och vänner. Läs mer här.

Get real

Get Real är ännu en sådan där film som jag önskar att jag sett när den kom (typ 1998). Jag hörde talas om den redan då man hade inte medel och möjlighet att få tag på den. Det var först flera år senare jag tillslut fick möjlighet att se den. Den lite mesiga trailern är inte rättvisande. Filmen är jättebra! Läs om den här.



Inte heller hade jag, 1998, kunnat ana att jag typ tio år senare skulle sitta och käka brunch med huvudrollsinnehavaren, Ben Silverstone, och snacka juridik. Han har lagt skådespeleriet på hyllan och är numera välrenommerad människorättsjurist i London. Coolt.

Queer as Folk

Älska serier på DVD! Klämde Queer as Folk på en enda dag. Båda säsongerna. Darling kallar mig bög nu. Minns hur jag försökte smygtitta på den när den gick på TV. Jag gick på gymnasiet och bodde hemma och mina päron var och jobbiga och ville inte lämna mig ifred. Det är andra tider nu.

Här.

The Line of Beauty

Det började med magkatarren och biblioteksbesöket. Där stod Alan Hollinghursts roman och väntade på mig. Eftersom boken var fantastisk bestämde jag mig för att beställa BBC-serien och en massa andra filmer, samtliga HBT-filmer. Anyway, "The Line of Beauty" var också extremt bra. Läs här.



Jag tänker vara exklusivt HBT-ig i mitt filmval ett tag framöver.Känner mig separatistisk.

Sjukdagar

Jag har fått någon slags magkatarr, mått illa och haft mig. Stapplade till centrum för att köpa Losec (som inte funkar) och gick förbi på biblioteket. Där stod boken, vars filmatisering jag pratat om med Darling av en händelse dagen innan, och väntade på mig. Skönhetens linje (The Line of Beauty) av Alan Hollinghurs. Nu är det redan 469 sidor senare och jag har fått uppleva 1983-1987 från den unge Nick Guests perspektiv. Thatcher, överklass och knull men också kärlek och sårbarhet i spåren av aids. Jag avskyr att skriva om böcker. Läs här istället. Den var fantastisk! Nu måste jag se BBC-serien också.

Stolt blev jag!

Hade tråkigt och googlade lite på mig själv och upptäckte att min C-uppsats blivit citerad i en bra och viktig rapport. Blev mycket stolt! Eftersom jag försöker vara så hemlig jag förmår kan jag inte länka till rapporten här. Det är synd, för den är jättebra och alla borde läsa den!!

En annan fest en annan gång

En fest - den bästa - arrangerad av arabiskt initiativ. Spontana dansgolvsbattles, fantastiska dansgrupper och ännu mer dans. Kändes alldeles fantastiskt och hemma, sådär som det kunde kännas på Slick ibland för några år sedan. My beloved community som jag älskar.

Proposition 8 rivs upp av domstolen

Det handlar domstolar och äktenskap idag igen. Sent igår rev en federal distriktsdomstol upp Kaliforniens förbud mot äktenskap mellan personer av samma kön. Domstolen skriver bland annat detta.

"Gender no longer forms an essential part of marriage; marriage under law is a union of equals."

Två "major steps" inom loppet av några veckor. Positivt, men samtidigt tragiskt i den bemärkelsen att det fortfarande betraktas som stora steg att erkänna att begreppet "familjeliv" omfattar även hbt-personer och att äktenskapet är ett förbund mellan jämlikar.

Jag har i perioder varit tveksam till huruvida rätten att ingå äktenskapet är en så viktig hbt-fråga utifrån något annat perspektiv än principen om likhet inför lagen (en princip som kan tyckas vara självklar men inte är det). Jag tycker att det är galet att sanktionera en enda typ av levnadsform på det sättet som är fallet med äktenskapet. Äktenskapet är en extremt priviligierad samlevnadsform. Gift dig, så löser sig allt med ägande, arvsrätt, föräldraskap och annat. Lev som sambo och skriv avtal om allt, förmånstagarförordnande, testamente, samägande m.m. Allt går inte ens att avtala om. Exempelvis måste jag vara gift för att kunna bli juridisk förälder till mitt lilla pyre. Det är det enda sättet. Att andra samlevnadsformer måste få kunna existera och erkännas på samma villkor är en väldigt viktig fråga men att hbt-personer på allt fler platser tillåts att ingå äktenskap är ett steg på vägen (de reformistiska och inte så revolutionära vägen alltså).

4 mot 3 - Europakonventionen ger inte homosexuella rätt att gifta sig

En ny intressant dom från Europadomstolen hade kunnat vara ännu mer intressant om det stått fyra mot tre istället, för domstolen kom nu fram till att avsaknaden av möjligheten för ett homosexuellt par att gifta sig inte bröt mot diskrimineringsförbudet i artikel 12 (i förening med artikel 8, om rätt till skydd för provat- och familjeliv). Synd tycker jag.

Det österrikiska paret menade i första hand att artikel 12 (om rätten att ingå äktenskap) gav dem rätt att gifta sig. Men domstolen menade, med hänvisning till att synen på samkönade äktenskap varierar stort mellan olika europeiska länder, att de nationella myndigheterna är bäst lämpade att avgöra huruvida äktenskapet ska förbehållas endast heterosexuella par.

Men domstolen påtalade i alla fall att det krävs starka skäl för att behandla personer olika utifrån sexuell läggning och konstaterade att samkönade par befinner sig i samma situation som par av olika kön när det kommer till behovet att få sitt förhållande rättsligt förankrat. Domstolen kunde också konstatera att begreppet "familjeliv" (artikel 8) också omfattar samkönade par (punkten 93-94). Tänk så generöst! Utifrån en helhetstolkning av konventionen kom domstolen dock fram till att avsaknaden av möjligheten att gifta sig inte utgjorde en kränkning av rätten till privat- och familjeliv.

Tycker att de tre skiljaktiga domarnas mening i slutet är värd en genomläsning.

"In this very important case, the Court, after a careful examination of previous case-law, has taken a major step forward in its jurisprudence by extending the notion of "family life" to same-sex couples. Relying in particular on the developements in European Union law [...] the Court identified in paragraph 93 of the judgement "a growing tendency to include same-sex couples in the notion of "family"."

Att detta erkännande är ett "major step" för Europa är egentligen bara tragiskt. 

Domen.