Hotellhelg!

Med en drös Eurobonuspoäng som skulle ha gått ut imorgon har vi bokat in en hotellnatt i Linköping under en helg i oktober. Bara vi två på någon slags semester! Trodde inte att jag skulle kunna känna mig så exalterad över en helg i en småstad, men det ska bli fantastiskt. Helt fantastiskt!

Beröm

Idag fick jag höra: "Jag tycker att du skriver mycket bra."

Sen var det förstås en massa saker som skulle ändras, men rödpennan är inget att frukta. Jag gillar det faktiskt. Det betyder att någon har läst ordentligt och förhoppningsvis lär man sig något nytt. Det enda retliga är stavfel, men några sådana slinker mycket sällan* igenom. Nuförtiden.

Flit och noggrannhet är dagens visdomsord.

*På jobbet alltså. Bloggen är tyvärr inte ett av mina mest välstavade alster. Det är fritid det!

Lager på lager

Stugan i norr är från slutet av förrförra seklet, men på 1910-talet flyttades den från en plats i skogen till hemmanet där det står än idag. Isoleringen bestod bland annat av gamla tidningar. Året var 1914. Det var åter difteriepidemi i Örby. 

 Nationens födelse visades i Kalix.

Rättsfallsreferat.

Minst fyra lager tapeter.

Och så de fantastiska golvtiljorna.

Brostugans örtagård

Vid femöresbron i Norrköping ligger brostugan och vid brostugan ligger örtagården. Jättebalsaminer påminner mig om mormor och morfars trädgård. Blommorna är fina och rosa och plantorna högre än jag och det är roligt att "avlossa" frökapslarna. De sprätter och flyger bara man nuddar vid plantan! Om man skakar på stjälken blir det ett helt fyrverkeri av frön! De sprider sig galet mycket och jag brukade få rycka upp hur många som helst åt mormor. Ogräs, tyckte hon.

En blå boll till Darling!

Klubbacken

Ledsen stencil. Likadan som den i Axan.

Stenciler i Axan

Jag gick i två timmar i sol och regn och hittade några stenciler i Axan.

Hålen från kollegisblocket syns.. Sött!

Ankaret.

Sjukdagar

Jag har fått någon slags magkatarr, mått illa och haft mig. Stapplade till centrum för att köpa Losec (som inte funkar) och gick förbi på biblioteket. Där stod boken, vars filmatisering jag pratat om med Darling av en händelse dagen innan, och väntade på mig. Skönhetens linje (The Line of Beauty) av Alan Hollinghurs. Nu är det redan 469 sidor senare och jag har fått uppleva 1983-1987 från den unge Nick Guests perspektiv. Thatcher, överklass och knull men också kärlek och sårbarhet i spåren av aids. Jag avskyr att skriva om böcker. Läs här istället. Den var fantastisk! Nu måste jag se BBC-serien också.

Tänk hur det hade kunnat bli..

I våras planterade jag ut tomatplantorna alldeles för tidigt. Andra natten i de fria tog kol på varenda liten planta. Jag hade egentligen alldeles för många plantor så när jag planterade ut dem gav jag tre små överblivna plantor till mamma. Hon var klok nog att låta dem växa till sig inomhus och se hur de ser ut nu. Massa tomater redo att skördas om någon vecka!

Min rabatt

Riddarsporren som jag plockade med mig från mormors övervuxna rabatter i Norrbotten trivs bra hemma i rabatten. De är ovanligt kortvuxna med lysande blåa.

Rosorna är på väg in i en andra blommning!

Och solrosorna har äntligen slagit ut. Dessutom växer vinrankan så att det knakar, krassen och de svarta violerna breder ut sig och tagetesen blommar som aldrig förr.

Gissa vad som är på gång...

Sommarprojektet har blivit ett sensommarprojekt, men nu har det äntligen dragit igång. Vi bygger altan!

Produktplacering

80-tal i kvadrat. Vem minns inte Timotei. Någon slag obestämbar vätska finns kvar i flaskan..   

Charm hårspray. Damen på förpackningen ser charmerande ut. Mormor brukade använda Charm till sina håruppsättningar. Hon hade alltid håret uppsatt i knut med hårnålar och kammar. Läggningsvätska brukade hon också använda och vågorna/valkarna mitt på huvudet var alltid perfekta. Charm poserar här med en gammal bruk lutflingor. Tip top. Den har för länge sedan rostat igen och flingorna rasslar där inne som en maracas.

Ögoncacaoburken á la 70-tal smälter in fint mot säckvävstapeten á la 70-tal. Hela stugan ganska mycket 70-tal. Grönt, orange med furupanel och säckväv.

Världens bästa myggkräm heter Fjällgubben. Mofar hade en hel kartong med tuber och det finns fortfarande några oöppande kvar. Den är vit, kladdig och luktar sött. Oöverträffad mot mygg och knott!

Om olyckan är framme..

Huvudvärk kan man råka ut för även på semestern!

Extrapris på Radion, modifierat tvåltvättmedel. Låg fosfathalt, men inte svanenmärkt direkt.

Mer porslin

Den här lilla Zebran (Eugen Trost) fick flytta hem till Stockholm. Den är handmålad och tillverkades mellan 1955 och 1967. Har sett att den varit tokhajpad på tradera. 5-600 kr för en enda kopp i halvdant bruksskick och flera hundra för udda fat. Den är ju jättefin, men ändå! Jag har tyvärr orsakat en missfärgning på fatet genom att placera ett doftsljus på den för några år sedan. Men jag hade å andra sidan inte tänkt försöka kränga den på nätet för 1000 spänn utan tänkte dricka mitt kvällsté ur den nu när hösten (äntligen, äntligen!) är på väg.

I ett gammalt mörkt skåp bor en tvättservis från Rörstrand. Särla heter den och jag hittar ingen information om den på nätet, men jugendmönstret i rött och grönt är helt fantastiskt. Vill veta mer!

Och till sist en random engelsk kopp.

Porslinsskatter

Jag rotade i skåpen i stugan och hittade skatter. Blomster från Rörstrand är fint. Det är gammalt, men hur gammalt?

Det här fatet heter Gerda och är stämplat Gefle. Från 1910-talet. Vårt vardagsporslin på landet.

Druva från Rörstrand tillverkades mellan 1927 och 1932.

Medicinalranka heter det här porslinet från Gustavsberg. Det tillverkades från 1948 fram till 1990-talet. Specialdesignat av Stig Lindberg för statliga institutioner. Det här fatet kommer ursprungligen från pojkhemmet där morfar jobbade. Vi har en massa saker från pojkhemmet både här och där som mormor och morfar tog hand om när det skulle stänga (och allt åkte ut i containrar!) Linnen, långkalsonger, handdukar med handbroderier, husgeråd och mycket mer. En hel bunt kaffefat också tydligen. Men inga koppar.

Och så till sist i denna fatkavalkad, ett litet fat av helt okänd tillverkare som bara fint.

Centrum

Någon fin person har tapetserat centrum! 

Let´s vote!

Stugan

Stugan sjunger på sista versen. Det är sorgligt. 120 år har den stått i ur och skur, kalla vintrar och korta somrar. Stockarna är vackra.

Vid bron hänger en hästsko från tiden då det fanns arbetsdjur här och hemmanet var fullt av liv och mandelpotatis.

Huset bär spår av många brukare. Den lilla metallplattan brukade ungarna skjuta prick på med luftgeväret.

Det finns hål och spikar för alla ändamål. För att hänga upp fisknäten på tork, förvara metspöna, sätta upp en flagga eller, som här, hänga upp en tvättlina.

Vinsdköket

Ett av rummen på övervåningen kallas för vindsköket men egentligen är det en utställningssal och ett sovrum i ett. Man kan spendera timmar med att bara titta och titta.

Stolt blev jag!

Hade tråkigt och googlade lite på mig själv och upptäckte att min C-uppsats blivit citerad i en bra och viktig rapport. Blev mycket stolt! Eftersom jag försöker vara så hemlig jag förmår kan jag inte länka till rapporten här. Det är synd, för den är jättebra och alla borde läsa den!!

Gamla köket

Gammelmoster A är en samlare och gammelstugan är en riktig skattkammare. Det var många många år sedan köket var i bruk men ändå ser det ut som att någon lever där.

Fiskarna

Att meta brukar vanligen vara en ganska avslappnande aktivitet. Största delen av tiden händer ingenting. Men först drog jag upp en riktig jätteabborre och sen var det Darlings tur att dra upp en till. Tror på riktigt att det är den största jag någonsin fått. Sen fick jag tre mindre abborrar och pappa fick en till. Förutom all fisk fick vi tampas med rymmande maskar och en liten ödla i ekan. Jag åkte på rensningen (och myggen).

Minisemestern är över

Tre dagar i norrbotten, komprimerat sommarlov. Jag hade förberett mig väl och lämnat jobbkläder på kontoret men mina fingrar är fortfarande blåbärsblåa och avslöjar mig.

Dagens skryt - Jag har en enrisrökt abborre som vi metat själva i min lunchlåda. Lyx!

Lastbilen i Älvsjö