Tiden går. En månad har gått sen vi kom hem från utrikesresan. Igår var det fortfarande Pride. Nu är det mörkt och regnet smattrar mot kontorsrutan. En föraning om hösten.. På väldigt många sätt känna det bra att juli är över. En månad närmare jul.
Trots att jag bittrat mig så mycket om att behöva spendera Pride på kontoret har jag hunnit uppleva en massa fantastiska saker. Den bästa festen (jag festar så sällan, men när det väl blir av är det som att jag lyckas pricka in de allra bästa) ska jag berätta mer om någon annan gång.
Att uppleva paraden paradvakt/volontär var lite mindre angenämt. Försökte få en odräglig pöbel att inte bryta avspärrningarna. Det gick inte så bra. Människor är idioter. Tyvärr. De många mopsiga och otrevliga fick mig att tappa tålamodet totalt.
En gubbe med en fetingkamera var otroligt störig. "Hallå, asså ska ni stå där eller, jag vill fotografera!" På riktigt, han tyckte att vi stod i vägen i vår egen jävla parad! Eh, vi jobbar liksom och det är faktsikt inga djur som går i paraden. Äckliga män med kamera finns det tyvärr alltid gott om längst paradvägen! Jag är inte den som brukar ställa till bråk men nästan varje år är det någon som får en välförtjänt utskällning. Jag gillade Ulrikas grej för några år sedan när hon sprang omkring med en spegel och lät publiken kolla in sig själva och möta sin egen blick. Jag veta mycket väl att många som kollar är solidariska men de där idioterna som tror att de kollar in en freak show - de skulle bara veta hur de själva ser ut!
Helt klart gillar jag bättre att gå i paraden än att bara titta på. Marching for those who can't.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar