En av mina semesterböcker, som jag precis börjat läsa, är Lena Sundströms Världens lyckligaste folk. Enligt de senaste opinionsmätningarna får SD inte en vågmästarroll efter valet i höst och enligt Sifo/svd idag är sju av åtta emot en koalition där SD ingår. De felsta vill med andra ord inte ha något att göra med partiet. Personligen hoppas jag slippa dem i riksdagen över huvud taget.
I vilket fall - oavsett vad so händer i september nästa år - kan jag varmt rekommendera Sundströms bok om utvecklingen i Danmark. Det sista kapitlet jag hann läsa igår berättade om när Sundström ställde sig utanför Folketinget, den Danska motsvarigheten till riksdagen, och ställde frågorna i språk/kulturtestet för medborgarskap till de anställda som arbetade där, dvs välutbildade övre medelklasspersoner, som gick bet på flera av frågorna - så klart.
Precis som i Sverige (i förhållande till SD) vill de flesta danskar inte ha något att göra med Dansk Folkeparti. Ändå har partiets politiska närvaro medfört att alla partier glidit och närmat sig deras rasistiska politik. Och det är väl det jag också är mest rädd för ska hända i större omfattning även i Sverige.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar