En skumpig landning senare, klockan tva pa natten (boliviansk tid) hade vi fatt ut bagaget, kommit igenom tullen och kunde mota pappa som vantat i tre timmar pa flygplatsen med en taxichauffor. Otroligt glad att se honom efter tio mandader. Antligen.
Och luften kandes som hemma.
Framme i tia Marys hus somnade vi omgende.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar